Del 1 avslutades i början på juni månad, efter examen och flytten från Stockholm. 
Jag var uttråkad, så sjuuukt uttråkad. I vanliga fall har jag ingenting emot stillsamhet, men jag klättrade nästan på väggarna och kände det som att jag kommer missa allt kul i livet typ haha.
 
Skrev under tiden artiklar till den komersiella sidan på Nyheter24 och fick anvar för Fashionhunts Instagramkonto.
 
Vi träffades allihopa och firade lite. Blev överraskad med blommor och paket av fina Elina och Hannah.♥ Sen gick vi över till nästa firande, midsommar.
 
Jag hann med ett ombyte och åkte vidare mot nästa ställe. Är det inte så sjukt konstigt att man firar midsommar, när det känns som att sommaren precis har börjat?
 
Grillning på en av sommarens varmaste dagar. Ni ser ju klart och tydligt vilken sida jag hade lyckats sola lite mer än den andra, haha. Sen våra kvällar här ute - sååå vackra. Då var jag glad för att slippa betongen kan jag säga! 
 
Men någontans här blev Tjabo påtagligt sämre, och det var dags att låta honom vandra vidare. 11 år fick vi tillsammans, alltså halva mitt liv fanns han där. Retat gallfeber på oss alla och bjudit på både skratt som goa kramvänliga stunder. Vårt hjärtegull♥ Tacksam för den sista tiden jag fick tillsammans med honom hemma.
 
Mamma är ju numera min personliga fotograf, under protest haha. Som Ida sa för ett tag sedan om bildmaterialet här på bloggen; "Ja, det är ju mest på dig". Haha sant, men vem annars ska det vara? 😉 Jag är sjukt glad för alla bilder som är tagna om det så är på mig eller andra från olika tillfällen i livet. Tänk att sitta ocn titta tillbaka på dem tio år från nu!
 
Någonting inför nästa år är defintivt mer strandhäng. Är så bortskämd med trädgården och bekvämligheten här hemma och har verkligen inte kommit iväg någonting speciellt i år. Förutom den här gången då, när de kyligare augusti vindarna redan hade hunnit leta sig in. 
 
Sommaren handlade mycket om en typ av försoning med det förflutna, skulle jag säga. Be om ursäkt för de stunder där jag gjort misstag och öppnar dörrar för de som länge varit stängda. Man ska inte vara rädd för att nå ut till någon om det känns som rätt sak att göra. Om det så handlar om relationer eller rent av familj. 
 
Sommaren gick mot sitt slut och jag började som smått jobba lite mer igen. Hade förmodligen den lugnaste sommaren sedan jag var barn i år, vilket var långt ifrån planerat, men välbehövligt. Var sak har sin tid. Även om man har svårt att se och acceptera det just då. Tror alla saker som jag sa att jag inte ville göra, gjorde jag haha. 
 
Många skogturer tillsammans med Diesel. Mor och dotter–dagar och höstmiddagar. Vardagslunk. En ganska stor kontrast mot första halvåret på 2017 där allt handlade om nya utmaningar och ingen dag den andra lik. 
 
I november blev det inget mindre än två vändor till Stockholm. Först för en arbetsintervju och sedan för att fira min 22-årsdag! Såhär långt är ni ganska färskt uppdaterade så slänger in lite bilder fram till jul.
 
  "Kan inte låta bli att undra vart jag befinner mig om ett år vid den här tiden.. kanske sitter jag på precis samma säng med blicken ut över vidderna, eller så ser verkligheten helt annorlunda ut."
 
Det här skrev jag i ett inlägg 31 december 2016.. och här sitter jag, i samma säng, på samma plats. Med blicken fäst i fjärran. Men även om omgivningen är den samma, så är jag förändrad.
 
Nu är jag redo för allt att börja om igen → mot varmare och ljusare tider. Men först måste efterätten göras, lösögonfransarna klistras fast och klackarna på. Får väl tvinga brorsan att ta lite fler outfitbilder till ego-kontot sen 😉 
 
En stor Gott Nytt År-kram till er!!