Den här stormen är inte ens rolig längre. Det tar i så jag känner vindraget från fönstret här där jag ligger i sängen, allt knakar som tusan och jag som annars inte bryr mig nämnvärt börjar tycka att det är lite smått obehagligt. Är glad om träden håller sig uppe och inte rasar ner på huset, typ. 

 

Anyways, dags för en gold old pamper session en söndag som denna. Sen direkt ner i sängen igen. Har levt här idag, vilket är någonting som jag nästan inte vill erkänna för det känns lite som att kasta bort sitt liv. Men alla gör det någon gång och nu känner jag mig något mer redo för en näst sista pluggvecka innan jul. Längtar till hästryggen också.. förhoppnigsvis blir det mycket sånt under veckorna jag är hemma! Saknar min lilla björn ♥ Som tyvärr fick somna in för två år sedan nu.. saknar att dra iväg till stallet på slutet av dagen och bara rensa tankarna. Rida ut bara vi två och få lite ensamtid. Dela någonting med dessa fantastiska djur som inte går att förklara i ord. Känna att man hör hemma någonstans, ha någonting eget som definerar dig. Det är vad hästarna och ridsporten är för mig.